Danska:
Nationalencyklopedin:
"Nationalspråk i Danmark och modersmål för flertalet danska medborgare. I Sydslesvig söder om gränsen mot Tyskland har dessutom uppemot 50 000 personer danska som sitt andra eller första språk: et 60-tal förskolor, ca 50 mindre folkskolor, ett gymnasium och en daglig tidning är där danskspråkiga.På Färöarna och Grönland är danskan sidoställd med de inhemska språken som officiellt språk, och danska är obligatoriskt ämne i skolorna (men inte undervisningsspråk). På Island är danska det första* främmande språket i skolan. I viss utsträckning hålls danskan levande bland danska utvandrare i Nordamerika, Australien och Argentina."
* Idag är danska det andra främmande språket
Mer information och länkar om danska språket:
1. DANSKAN (rör sig troligen om ett undervisningsmaterial, upphovsman inte angivet)
Här finns en bra översikt över danska språkets historia, skillnader mellan danska och de andra skandinaviska språken och lite om danskt skriftspråk
Ett utdrag:
"Danska är det officiella språket i Danmark, på Grönland och Färöarna. Både
Grönland och Färöarna har också sina egna språk, som de flesta invånare talar.
Danska används dock i officiella sammanhang och i skolorna sker undervisningen
på danska. Omkring 5,3 miljoner människor talar danska i Danmark, på Grönland
och Färöarna, och i Tyskland, söder om den dansk-tyska gränsen, finns det cirka
20 000 med danska som modersmål. Förekomsten av danska i Tyskland går tillbaka
till tiden före 1864, då området tillhörde Danmark. Bland den danska minoriteten
söder om gränsen finns det ett mycket stort intresse för att bevara danskan
genom kulturella aktiviteter, det finns ett danskt politiskt parti och danska
skolor. I isländska skolor är danskan det andra främmande språket som lärs ut.
Målet med detta är att säkra kommunikationen med de skandinaviska länderna.
Man kan inte påstå att danskan är världens vackraste språk. Det är faktiskt så,
att många utlänningar tycker att det låter ganska roligt, vilket ger språket ett
visst underhållningsvärde. Utlänningar beskriver danskan som monoton och släpig,
och många säger att danskarna talar som om de hade en het potatis i munnen. Men
självklart tycker danskarna själva att deras språk är både vackert och charmigt,
även om de är medvetna om att det kan vara väldigt svårt för andra att lära sig
danska. Just därför tycker många danskar att det är roligt att testa utlänningar
med satsen “Rødgrød med fløde”. De vet att utlänningar inte kan uttala den. Så
om du kommer till Danmark kan du känna dig säker på att bli utsatt för detta
test. Danskan karakteriseras som ett mycket platt språk, och emellanåt har man
påstått att människor från platta länder talar platt. Vad gäller Danmark och
danskan så kan det mycket väl vara sant; Danmarks högsta punkt är bara 176 meter
hög. ....
2. DANSKA - Information och goda råd
från Språknemndene i Norden
Ett utdrag:
"Den talade danskan är det språk som brukar vålla de största
förståelsesvårigheterna i nordiska sammanhang. Svårigheterna gäller särskilt dem
som har svenska som modersmål eller som nordiskt umgängesspråk (framför allt
finnarna).
Huvudorsaken till att naturlig vardagsdanska kan vara så svår att uppfatta torde
vara att det ofta nästan bara är de betonade delarna av orden och meningarna som
artikuleras tydligt. De trycksvaga delarna blir mera en markering av stavelserna
- åtminstone låter det ofta så för icke danska öron. Ett namn som Egedesminde
låter för en icke dansktalande ungefär som E-(mummel)-sminne. Och det kan vara
svårt att tolka mumlet.
Vad danskar i första hand bör tänka på är alltså att tala långsammare och att
uttala mera av orden. Äldre teaterdanska låter visserligen onaturlig i danska
öron, men i nordiska sammanhang är den högst funktionell. Det är inte heller på
något sätt skadligt att upprepa ett ord och använda ett mer bokstavsnära uttal,
om man misstänker att det man sagt har gått ens lyssnare förbi.
De danska räkneorden ställer ofta till bekymmer för övriga nordbor. Seksten,
tredive och fyrre kan när de uttalas vara svåra att identifiera, och en
dubblering med [seksten], [treti] och [firti] kan var ett sätt att undvika
missförstånd.
21, 22 osv. bör sägas ut som tyve-en, tyve-to osv., inte som en-og-tyve,
to-og-tyve.
Räkningen med tjugotal, halvtreds, tres osv. kan vara svår även för dem som
behärskar systemet; när man har räknat ut i siffror vad det var som sades har
talaren ofta hunnit flera meningar längre fram. Använd alltså tiotalssystemet,
femti, seksti osv. (Däremot inte toti, 20.) Uttryck som tresserne bör absolut
inte användas. Säg i stället sekstitallet. Använd inte heller fyrretyve, 40,
utan säg firti."
3. Hur snabbt lär man sig danska om man flyttar till Danmark?
Här är en ganska typisk berättelse som beskriver hur många upplever det.
Källa: http://www.hb.se/vhb/student/utland/studentrapporter/Rapport%20fr%C3%A5n%20DanmarksstudierV03.doc (en rapport av Andrea Johansson & Ouafae Lahrech efter en fem veckors praktiksperiod i Danmark)
"Danskan kan vara svår att förstå och dom två första
dagarna var jobbiga men allt eftersom tiden gick fungerade språkförståelsen
bättre och bättre men det krävde full koncentration vilket ledde till att vi var
ganska trötta när kvällen kom. Vissa ord var samma som i svenskan men med ett
annat uttal, några ord var gamla svenska ord som tillexempel jordemor, dreng och
piger. Det fanns även ord som man inte kunde gissa till sig betydelsen om man
inte hörde dom i ett samanhang.
Somliga danska ord förekom i svenskan men med en annan betydelse, detta ledde
till många missförstånd och skratt. Roligt betyder lungt eller rofyllt på danska
vilket säger sig självt att det lätt leder till missförstånd. En av de första
intrycken vi fick när vi anlänt till Nyköbing var när vi skulle ta en promenad
med vår tutor Lonnie och en av studenterna som bodde på kollegiet Louise. Dom
visade oss runt kvarteret och ville även visa oss ”laegevakten” vilket vi
tolkade som lagvakt, ”Securitas” eller liknande. Våra nya vänner visade vägen
till dessa vakter vilket visade sig vara inne på sjukhuset men vi trodde
fortfarande att det var någon slags vakt eftersom sjukhuset låg vägg i vägg med
kollegiet och dom sa till oss att det var hit vi skulle vända oss om det ”hände
något” vilket givetvis styrkte oss i vår övertygelse att det dit vi skulle gå om
vi tillexempel låste oss ute eller liknande. Först några dagar senare förtog vi
att det var jourhavande läkare dom visat vägen till.
En liknande händelse inträffade sista dagen på praktiken då personalen på
avdelningen frågade oss ”om man manglar sjuksköterskor i Sverige”, det vill till
att inte vara för trötta och fnissiga när sådana frågor kommer vilket vi
givetvis var men när vi lyckats förklara hur vi uppfattat frågan fick alla sig
ett gott skratt, det visade sig att ”manglar” är samma sak som efterfrågas eller
saknas.
Det var relativt lätt att förstå vad danskarna pratade om när man bara satt och
lyssnade även om vi inte alltid förstod ordagrant förstod vi för det mesta vad
samtalet gick ut på, det var däremot svårare att aktivt delta i en diskussion
och ännu svårare att försöka förstå eller delta i en diskussion med flera
personer inblandade som tillexempel vid rasterna i personalrummet. Men då var
det ganska skönt att bara sitta och koppla av en stund. Vi lärde oss flera
danska ord och mot slutet kunde vi kommunicera riktigt bra.
Föreläsningarna var lärorika och givande det kändes lättare att förstå engelskan
än danskan, dessutom var det trevligt att träffa andra utbytesstudenter och
disskutera kulturella skillnader. "
Sidan är utvecklad av Öresunds Översättningsbyrå – Auktoriserade translatorer till och från DANSKA