We grow wild plums and blue plums on our land and when I make my jam, I do not pit the plum. It is entirely too labor intensive. What we do that is just as effective is to boil the plum until it is open and the color of juice is rich. Then we drain and save that juice. Next we take the plums that have been well-boiled and we push them through a sieve and sometimes cheese cloth as well, gaining the maximum amount of pulp we can. If you do this, you will see that not pitting them yields a great amount of pulp, almost as much as if you had pitted, which is a pain. Then mix the pulp in with the juice and make sure you mix it well before measuring each time and you will have a jam that is marvelous to spread and thich and rich with flavor. Good luck to you.

Vi växer wild plommoner och slösar plommoner på vår land och när jag gör min driftstopp, mig görar full av hål inte plommonet. Den är helt för arbetsintensiv. Vad vi gör, det är rättvis, som effektivt, är att koka plommonet, tills den är öppen, och färgen av fruktsaft är rik. Därefter oss avrinning och räddning som fruktsaft. Därefter vi tar plommonerna, som välla fram-har kokats, och vi skjuter dem till och med en torkduk för sikt och ibland ostsom väl som når maximat belopp av trämassa som vi kan. Om du gör denna, du skar ser, att göra full av hål inte dem avkastningar per viktigt belopp av trämassa, nästan så mycket som, om du hade görat full av hål, som är en smärta. Därefter blandningen trämassan in med fruktsaften och ser till dig blandningen den som är väl, innan den mäter varje gång och dig som skar, har ett driftstopp som är marvelous till spritt och thich och rich med anstrykning. God lycka till dig.