Madpakkeordningen – eller leverpastejsmackans vara eller icke vara

Igår inträffade ett litet missöde här. Jag råkade tappa mitt nyinköpta danska rågbröd – rakt ned på foten. Tur att jag hade skorna på mig, annars hade det gått riktigt illa. Tungt som bara den är det – minst ett kilo – och kanterna är skarpa. Brödet tog ingen skada av fallet, däremot fick jag en öm tå. Nu funderar jag på om jag ska ta ett samtal med min lokale bagare. Det är ju trevligt att han försöker baka danskt rågbröd, men han får gärna plocka ut det ur ugnen i tid. Kanske blir det lite mindre hårt då. Som det nu är, verkar det vara utrustat med pansar.

Det är inte särskilt ofta som jag köper danskt rågbröd, eller ”rugbrød”, som vi väljer att säga i familjen. Det är nästan bara jag som äter det. Maken, som är född och uppvuxen i rågbrödets förlovade land, har fått nog. ”Nej tack”, säger han, och så skär han upp ett annat bröd. Vad som helst, bara inte rugbrød. Hans danska släktingar betraktar honom med oförställd häpnad. Hur klarar han sig utan detta fundamentala livsmedel? Jo, det går faktiskt fint, säger han. Det finns ju mycket annat bröd att välja på här i Sverige.

I Danmark är dock rugbrødet själva kärnan i det danska köket. Tänk bara på de fantastiska smørrebrøden… Vad vore de utan rugbrød? Och vad i all världen skulle barnen släpa med till skolan om inte rugbrød? Rugbrød med korv, leverpastej, dansk ost. Hver dag. Och så möjligtvis pricken över i: en ljus dubbelmacka med chokladpålägg.

Så såg åtminstone makens skolmatsäck ut en gång i tidernas begynnelse. Dag ut och dag in under hela skoltiden. Det är därför han har fått nog.

Häromdagen skrev jag om Bertel Haarder, som kände sig tvungen att upplysa om att han inte är minister för leverpastejsmackor. Det var just skolmatsäcken, madpakken, han syftade på. På senare tid har förändringens vind nämligen blåst över Danmark, och den 1 januari infördes ett system som innebär att de yngsta barnens mammor och pappor skulle slippa bre en massa matsäcksmackor till sina barn varje morgon. Nu ska – eller skulle – kommunerna själva ordna ”madpakken”, mot att föräldrarna betalar en avgift motsvarande självkostnaden. Protesterna har dock blivit så stora att man på flera håll ansett sig tvungna att backa. Berlingske Tidende kallar förslaget groteskt: föräldrarna ska själva ha lov att sörja för sina egna barn. Madpakkeordningen – matsäckssystemet! – är ren och skär socialism, dundrar tidningens ledare.

En rundringning till förskolor och dagis, där systemet redan införts, visar dock att den gemensamma lunchen har blivit en succé. Åtta av tio barn är nöjda, eller rentav mycket nöjda, med den mat de får, och de barn som tidigare kom med en ”eländig matsäck” till skolan får nu bättre näring.

I bland annat Århus har dock föräldrarna protesterat vilt. De vill själva ”smøre”, säger de. Och så blir det. Den 21 januari kröp man till korset: socialministern och inrikesministern fick vackert sätta sig ned och försöka hitta en lösning på problemet. Förhoppningsvis blir nu alla – föräldrar, politiker och ledarskribenter – nöjda: Kommunerna kommer att fortsätta att erbjuda ”madpakker” till barnen, men det blir de enskilda föräldrastyrelserna som avgör om man ska tacka ja eller nej till det kommunala erbjudandet.

Det är svårt att föreställa sig en liknande situation i Sverige. Däremot enkelt att föreställa sig de vilda protester som skulle uppstå i fall Sveriges regering eller kommuner kom med förslaget att dra in den fria skollunch (varm lagad mat) som existerat här i 64 år.

Om admin

Bloggen med ett svensk-danskt perspektiv! I början av 2010 gav vi på Öresunds Översättningsbyrå varandra ett nyårslöfte: att starta en blogg som bjuder på smått och gott från båda sidorna av Öresund. Det kan handla om dagsaktuella händelser, om kuriosa, skillnader och likheter mellan danskt och svenskt m.m. Har du tips och idéer får du gärna skriva till oss på info@oresunds.dk.
Det här inlägget postades i Aktuellt, Gränsgångarfrågor, Kultur, Kuriosa, Politik, Samhällsfrågor. Bokmärk permalänken.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>