Idag skriver Berlingske att Sverige är det populäraste valet för danska pensionärer som vill flytta utomlands. Hellre Sverige än Spanien om de äldre får välja. Inte så konstigt kanske, med tanke på närheten till Danmark.
När yngre danskar flyttar till Sverige, och då i synnerhet Malmö, är det oftast inte ett resultat av valfriheten, utan av det faktum att man inte får bo i Danmark tillsammans med sin utländska partner. I Malmö är man däremot välkommen. Men varför flyttar äldre till Sverige? Det diskuteras över huvud taget inte i artikeln i fråga, men ett par skäl är alldeles uppenbara: Man bor fortfarande något billigare och eventuellt också bättre på den här sidan sundet (lägenhetsstandarden är ofta högre än i Köpenhamn). Och om man bor här riktigt länge har man stora ekonomiska fördelar av det. De verkliga vinnarna är ens barn, eller andra arvingar. I Danmark är arvsskatten hög (15 procent för den närmaste familjen, men annars 40 procent, t.ex. för syskon), medan den här i Sverige sedan länge är slopad. ”Skicka svärmor till Sverige” är således det råd man får på webbsajten ditsverige.dk. Om svärmor eller svärfar (eller varför inte far och mor?) hinner bo i Sverige i minst fem år innan de dör, är det det svenska arvsreglerna som gäller. Ganska fördelaktigt, med andra ord. Ett tredje möjligt skäl till att danska pensionärer väljer Sverige kan vara att vissa av dem redan tillbringat en hel del tid här under sitt verksamma liv. Många danskar har som bekant sommarstuga i Sverige.
På det hela taget kan man konstatera att det är lättare för danskar att flytta utomlands än för icke-danskar att flytta till Danmark. Det gäller även för studenterna här i Öresund. Det ställs högre krav på de svenskar som vill studera på andra sidan än tvärtom. Men det är kanske fullt logiskt, eftersom man i Danmark inte är särskilt glad åt folk ”utifrån”. Det enda som förvånar i sammanhanget är faktiskt det stora antal danskar som väljer att bo utomlands. Att vara utvandrare verkar vara ganska OK.