Under de senaste dagarna har det dansk-svenska skatteavtalet återigen varit på tapeten. Det är den socialdemokratiske riksdagsmannen Leif Jakobsson som höjer rösten den här gången. Han menar att det är helt orimligt att alla de som arbetar på den danska sidan Öresund, men bor på den svenska, betalar skatt enbart i Danmark. Det avtal som finns mellan Danmark och Sverige täcker inte på långa vägar de kostnader man har på den svenska sidan. Fördel Danmark, alltså, och föga förvånande visar danskarna i princip inget intresse för att ändra avtalet. När nu den danska utlänningslagen stramats åt ytterligare, kommer ännu fler danska familjer att behöva söka sig till Sverige. Förhoppningsvis hittar de så småningom jobb på den svenska sidan, men det kan dröja. Det innebär alltså ökade kostnader för de svenska kommunerna runt Öresundsbron, och samtidigt minskade kostnader på den danska sidan. Det handlar inte bara om att skattepengarna stannar på den danska sidan, utan också om att vissa av dem som flyttar till Sverige saknar inkomst och därmed behöver försörjningsstöd. Kanske är för övrigt detta det främsta skälet till att de inte är välkomna i Danmark. Den dansk som vill gifta sig med en utlänning står idag inför i det närmaste oöverstigliga hinder. Och då blir Sverige – eller kanske Tyskland – en lösning.
De svenska kommunerna går inte bara miste om de danska skattepengarna. De som arbetar i Danmark syns inte i den svenska inkomststatistiken, och sysselsättningen ser därmed ut att vara lägre än vad den i många fall är, förklarar Leif Jakobsson i dagens Sydsvenskan.
Frågan är nu om Jakobsson kan få Anders Borg att intressera sig för problemet. Risken är att det ofördelaktiga och uppenbarligen orättvisa avtalet kommer att gälla i ytterligare flera år, och det gynnar inte någon part. Inte minst de danskar som flyttat till Sverige är ju angelägna om att bidra till det samhälle som de faktiskt lever i. Anders Borg har tidigare uttalat att han inte ser någon direkt obalans i avtalet – ett uttalande som dock står i skarp kontrast till Jakobssons beskrivning av samma avtal: -[Det] är som Ebberöds bank för Sverige, säger han.
Har han rätt, så är det illa. Ebberöds bank (från filmen med samma namn) handlar om den något märkliga lilla banken som tack vare Amerikapengar lyckas med bedriften att låna ut pengar till 4 procents ränta samtidigt som inlåningsräntan är 8 procent! En uppenbarligen illa utformad affärsprincip. Den fungerar dock utmärkt om man vill ta från den rike och ge till den fattige. Men det är väl ändå inte den tanken som ligger till grund för det dansk-svenska skatteavtalet?
Även på den danska sidan är man medveten om problemet. ”Långt ifrån alla de 30 000 pendlarna bidrar till betalningen för den service de åtnjuter i [Sverige]”, konstaterar till exempel dinepenge.dk en aning torrt i en artikel från förra året. ”Danmark behåller svenska pendlares skatt”, är rubriken över artikeln, som för övrigt hämtar informationen från en artikel i Helsingør Dagblad. Artikeln i Helsingør Dagblad fick mycket uppmärksamhet, och citerades i media runt om i Danmark. Att det dansk-svenska avtalet fått orimliga konsekvenser är man således väl medveten om även på den danska sidan.