Danska getton – en språklig och politisk återvändsgränd?

Igår presenterade den danska regeringen sin så kallade gettoplan – d.v.s. en konkret plan för hur de områden som numera kallas ”ghetton” på danska ska förändras till det bättre. ”Ghettoen tilbage til samfundet”, kallas den. De senaste veckorna har diskussionens vågor gått allt högre och förslagen haglat. Det har handlat om allt från att ”gettona” bör jämnas med marken till att det ska bli svårare för gettoinvånarna att förenas med sina familjer i utlandet. Det senare kan bli problematiskt att genomföra, menar bland annat Kirsten Ketscher, professor i socialrätt vid Köpenhamns universitet. ”… i juridisk mening finns det inget som heter gettofamilj”, säger hon till Berlingske Tidende.

Getto är ett uttryck som för tankarna framför allt till andra världskriget och alla de judar som spärrades in i överfyllda områden, i väntan på döden. Uttrycket har dock sina rötter i Italien, och det har använts i hundratals år. Även i Italien handlade det om judar; gettot var den avgränsade, muromkransade stadsdel som judarna var hänvisade till i exempelvis Venedig och Rom. Nattetid låstes portarna, så att judarna fanns i säkert förvar bakom murarna.

Det är således med viss förvåning man konstaterar att vår närmaste granne nu har ett stort antal getton, närmare bestämt 29 stycken. Vill man se hur de fördelar sig över landet går det bra att klicka här, så öppnar sig Berlingske Tidendes grafik med kartor, röda prickar, foton och statistik över antalet personer med invandrarbakgrund, hur många som är arbetslösa och hur många som är dömda för något brott… Det ska inte råda någon tvekan om var de danska problemen finns!

Kritik mot användningen av ordet getto har inte saknats. Bidrar det till att på något sätt till att förbättra situationen? Innebär det inte snarare att man stämplar de aktuella områdena för gott? Förstärker det inte i hög grad vi-och-dom-känslan? Någon mur, eller för den delen inlåsning, hör inte till förslagen i gettoplanen. Det handlar dock om en blandning av morot och piska.

Det lär dröja innan områdena i fråga fysiskt jämnas med marken. Tills vidare kanske man kan lösa en del av problemet genom att sluta använda uttrycket ”getto”. Symptomatiskt är att gettoplanen kallas ”Gettot tillbaka till samhället”. Inte tvärtom. Har man funderat på hur man lockar ”etniska danskar” att stanna kvar i – eller rentav flytta till – ett ”getto”? Eller företag att investera i dem? Hur konstruktiv är egentligen gettostämpeln?

Cirka 70 000 personer berörs enligt Dagens Nyheter av planen.

Om admin

Bloggen med ett svensk-danskt perspektiv! I början av 2010 gav vi på Öresunds Översättningsbyrå varandra ett nyårslöfte: att starta en blogg som bjuder på smått och gott från båda sidorna av Öresund. Det kan handla om dagsaktuella händelser, om kuriosa, skillnader och likheter mellan danskt och svenskt m.m. Har du tips och idéer får du gärna skriva till oss på info@oresunds.dk.
Det här inlägget postades i Politik. Bokmärk permalänken.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *