Lycklig som en kalv på grönbete!

Rubriken är ett gammalt svenskt talesätt – en liknelse – som används för att beskriva den där alldeles speciella lyckokänslan som får en att plötsligt vilja både dansa och sjunga. En kalv, eller för den delen också en ko, som släpps ut på grönbete, är en alldeles speciell syn. Och kosläppet gör faktiskt inte bara korna på gott humör – det gäller även de människor som har förmånen att vara i närheten. Kosläppet lockar varje år ett stort antal åskådare till olika gårdar. I Sverige har kor rätt att gå på grönbete i 2-4 månader om året, allt beroende på var i landet de befinner sig, och i södra Sverige blir det ofta mer än så. I Danmark saknas motsvarande lag, och i den mördande konkurrens som råder struntar man uppenbarligen i att kor och kalvar också kan känna lycka – och att de mår allmänt bättre av att komma ut och röra sig. Om det berättar dagens upplaga av Sydsvenskan.

Nu är det tio år sedan vår äldre släkting på Jylland slutade ha mjölkkor. Men nog brukade hans svart-vita kreatur komma ut på grönbete. Fortfarande berättar han om hur de kunde lura honom ibland. Om han inte var på plats vid exakt rätt tid för mjölkningen brukade de ”straffa” honom genom att vandra till andra änden av sin stora hage. Så fick han kalla på dem med ett omisskännligt och säreget lockrop som jag aldrig hört någon annanstans. Och när vi bara för några veckor sedan var och hälsade på honom var hagarna i närheten fulla av kor och kalvar – dock inga mjölkkor. I bästa fall kan de danska mjölkkorna röra sig fritt i större ”lösdriftstall”. Där lever de hela livet, utan att någonsin komma ut. Kanske känner de frisk luft för första och sista gången när de går till slakt.

Norr om Hässleholm finns en lantbrukare som säkert lever upp till högsta standard vad gäller ladugård. Den är stor och luftig, och varje år vitmenas den inuti. Dessutom finns strategiskt utplacerade högtalare som då och då bjuder korna på klassisk musik – och det får mig återigen att tänka på släktingen i Danmark. Han hade även grisar. Kultingarna brukade vara livrädda när de träffade oss för första gången. Men när våra pojkar (som sjöng i gosskör) en vacker dag ställde sig och sjöng för de små grisarna, blev dessa inte bara lugna utan rentav lyckliga. Efter det sjöng pojkarna för dem varje dag. Hela raden av smågrisar reste sig förväntansfullt med klövarna mot foderrännan, medan svansen pekade rakt uppåt. Så stod de hela tiden medan pojkarna sjöng. Så snart sången var slut gallskrek grisarna (och de kan som bekant skrika…), så det var bara för pojkarna att fortsätta sjunga. Så fortgick det, dag efter dag, så länge besöket på Jylland varade. Det förändrade för alltid min syn på grisar.

Alltså: Låt både kor och grisar och för den delen höns njuta av sol, sommar och gräs. Inte bara i Sverige, utan även i Danmark. (Det kräver ändrad lagstiftning i Danmark!) Och glöm inte bort att bjuda dem på sång och musik då och då…

Om admin

Bloggen med ett svensk-danskt perspektiv! I början av 2010 gav vi på Öresunds Översättningsbyrå varandra ett nyårslöfte: att starta en blogg som bjuder på smått och gott från båda sidorna av Öresund. Det kan handla om dagsaktuella händelser, om kuriosa, skillnader och likheter mellan danskt och svenskt m.m. Har du tips och idéer får du gärna skriva till oss på info@oresunds.dk.
Det här inlägget postades i Kultur, Miljö, Natur, Samhällsfrågor. Bokmärk permalänken.

Ett svar till Lycklig som en kalv på grönbete!

  1. Berit skriver:

    Låt djuren vara ute, dom har samma rätt att njuta av våren och sommaren som människan.
    Om man nu äter sina vänner borde det väl kännas bättre om ni vet att djuren haft ett bra liv innan de hamnade på era tallrikar.
    Varför ska djur födas upp, lida sina korta liv och bli slaktade det begriper inte jag,vi har ingen rätt att göra så med våra medvarelser.
    Sluta gynna detta djurplågeri genom att välja annan mat.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *